Här ges en kort presentation av Lycksele och Kristineberg

Lycksele - ”Lappstockholm”

Under andra hälften av 1800-talet höjs Lyckseles invånarantal markant, vilket i hög grad beror på skogsnäringens snabba tillväxt och att såväl Kungliga Domänstyrelen som de privata skogsbolagen vid denna tid väljer att förlägga sina kontor och bostäder just till Lycksele. 1871 fastställs den första stadsplanen, och tätorten delades då upp i tre områden: Marknadsplatsen, Hamnen och Finnbacken.


Ruselegården uppfördes i byn Rusele 1845, men flyttas på 1960-talet till Gammplatsen där den får tjäna som hembygdsgård.
Marknadsplatsen 1, på Gammplatsen
På den udde som kallas Gammplatsen byggs under 1600-talet en kyrka, som blir mötesplats för områdets invånare. Två gånger om året hålls här en marknad, och kommer därför att kallas Marknadsplatsen. I slutet av 1700-talet byggs en ny kyrka i det nuvarande Lycksele centrum, och bebyggelse såväl som mötesplats flyttas dit. Gammplatsen blir under 1900-talet ett hembygds- och museiområde.

Marknadsplatsen 2, ”i stan”
När kyrkan flyttats till det nuvarande Lycksele centrum, blir också marknadsplatsen förlagd hit. Här ligger sedan 1800-talets slut Storgatan, Skolgatan och Borgarbacken. Borgargatan, där umeborgarna sedan tidigare hade sina handelsbodar, var till att börja med den viktigaste affärsgatan. Men så småningom förlades de flesta affärslokalerna kring torget och längs Storgatan.
Här byggdes det pampigt – timmerbyggnader i flera våningar med stenimiterade paneler och rikligt med utsmyckningar och tinnar och torn. Lycksele fick smeknamnet ”Lappstockholm”. Den rika träarkitekturen var nära besläktad med huvudstadens byggnadsstil, men även med sättet att bygga och utsmycka husen i Umeå.


En välbehållen samlad äldre bebyggelse från 1850-1930.

Det s k Spruthuset.

Gamla Folkskolan, byggd 19891-93, kallas i folkmun Templet. Det byggnadsminnesförklarades 1981. En magnifik återstod av ”Lappstockholms” storhetstid.

Johan Skyttes skola, med anor från 1600-talet.

Det Grahnska huset (det ljusa hörnhuset till vänster) byggdes vid förra sekelskiftet och klarade sig från de bränder som har härjat Lycksele. Huset har kvar sin tidstypiska stil, men har genomgått vissa förändringar under årens lopp.

Finnbacken
1886 fanns det på Finnbacken 80 kyrkstugor och 200 stalltomter. Området förstördes senare genom en brand 1893.

Lyckseles fotbollsplan, med kyrkstugorna i bakgrunden.

Finnbacksstugorna, 1950-tal.

Marknad på Finnbacken någon gång på 1960-talet.

Hamnen
Hamnen är området mellan marknadsplatsen och älven. Det indelades 1875 till tomter för bostadsplatser åt ”sådana fattiga arbetare som vistades i kyrkbyn och där voro behövliga, men ej hade råd att skaffa sig någon av de dyra tomterna på marknadsplatsen”. (ur sockenstämmoprotokoll 16/10 1875)
Hamnen gränsar omedelbart till Umeälven och översvämmades ofta vid hög vattenföring i älven.



Läs här artiklar om en särdeles intressant bostad i hamnen!

Bränder
1888  ödeläggs flera kvarter kring Torget och Borgarbacken.
1893  ödeläggs Finnbackens kyrkstugor och stallar samt kvarteren norr om Torget.
1897  ödeläggs kvarteren kring Borgargatans norra del.
1911  eldhärjas byggnader på kvarteren Köpmannen och Granen.
1926  eldhärjas byggnader inom kvarteren Borgaren, Vinkarn och Snickaren.
2004  den 20 Maj, förstörs tingshuset vid en anlagd brand.

Den stora branden.


Vid gamla Centralcaféet hade man ordnat trottoarparkering. I baksätet, tredje man från vänster, sitter Lyckseles bildoktor G Tegelström.

Kristineberg

Kristineberg1:1. Ursprungsgården där Huldtins bodde. Bilderna är från en byggnadsinventering 1972. Västerbottens museum.
År 1887 anlades ett kronobygge vid berget Viterliden av Karl Huldtin och hans hustru Kristina från Aspliden i Malå. Hemmanet fick namnet Kristineberg efter hustrun.
Kristinebergsmalmen lokaliserades 1918, det första svenska malmfält som påvisades med hjälp av elektriska malmletningsmetoder.
Å ren 1934-35 gjordes provbrytningar. Gruvanläggningen och anrikningsverket togs i drift år 1940.
1943 invigdes den 95 km långa linbanan till Boliden. Idag (2006) är den delvis omgjord för persontransport som turistattraktion.
Samhället anlades 1938, då vägar och bostäder började byggas. Åren 1938-45 byggdes ett 80-tal hus med ca 200 lägenheter jämte ett 100-tal enkelrum. Därutöver har ett antal egnahem byggts.
Serviceanläggningar och offentliga lokaler lades i utkanten av bostadskvarteren. Brukshandel, Konsum, post och kiosk etablerades omkring 1940 omkring landsvägen.
Norr om vägen till Kronås tillkom skola, Folkets Hus och Frälsningsarmén.
1955 byggdes ett kapell, ritat av Kjell Wretling. Kapellet, liksom sjukstuga och läkarbostad byggdes väster om Bolidenvägen, ovanför mässen.
1970 tillkom sporthall, bad och restaurang. Man satsade också på grönområden inom bebyggelsen. Vattendammar för eventuell brandbekämpning anlades. Dessa skulle också fungera som badbassänger.

Carl-Eskil Wallrudh och Hillevi Wadensten

 
Copyright © 2001 - 2006 Västerbottens Museum AB, All rights reserved.