Greta-Stina Johansdotter

Margareta Christina föddes i Örträsk på juldagen 1835 som fjärde barnet till åbon Johan Olofsson och Sara Lisa Eriksdotter.
Greta-Stina lärde sig läsa och var en vetgirig och kunskapstörstande ung kvinna, när hon vid 22 års ålder ansökte om att få bli barnmorska. Hon fick stöd av både provinsialläkaren och prosten och 1859 ordnade landshövding Munthe en friplats på barnmorskeutbildningen i Stockholm.
Utbildningen skedde vid det nyöppnade barnbördshuset på Kungsholmen. Utbildningstiden var nio månader med tre månaders praktik.
Barnmorskekontrakt i Örträsk, år 1858.
Under 1700-talet krävdes för första gången att barnmorskor måste utbildas.Barnafödandet var en strikt kvinnlig angelägenhet, och hittills hade enbart outbildad hjälphustru eller jordemoder biträtt vid förlossningarna. Andelen barnaföderskor som avled var stor. Varje församling blev så småningom skyldig att anställa en utbildad barnmorska. Här följer historien om Fru Svensson, barnmorska i Örträsk.
Greta-Stina Johansdotter tog sin examen den 30 juni 1859 med betyget Berömlig. Med det betyget hörde hon till de bästa i sin årskull och tilläts avlägga examen i instrumentell förlossning. Bara hon och en annan elev belönades med en tång.
Efter examen återvände Greta-Stina till sitt föräldrahem i Örträsk. Hon gifte sig ett år senare med Jonas Svensson Hedin, och de bosatte sig på ett torp i Örträsk.

Greta-Stina fick själv 4 barn, och hur många barn hon hjälpt till världen under sina många tjänsteår vet vi inte, men bara under ett år, 1891, förlöstes 23 kvinnor. Greta-Stina Svensson Hedin gick i pension vid 68 års ålder, och levde tills hon var nästan 80.

Källa: Karin Edvall: De bortglömdas skuggor. 2002

Kontraktet med sockenstämman 1858

Den 24 juni 1858 hölls allmän sockenstämma med ”Örträsk kapellförsamlings ledamöter” varvid under paragraf 1. i protokollet, intogs nedan återgivna överenskommelse med kapellförsamlingens barnmorska. Paragrafen har följande lydelse:

” S:D: Sedan bondedottern Margretha Christina Johans dotter i Örträsk kyrkoby anmält sig hugad blifva antagen till Barnmorska uti Capellförsamlingen, emot erhållande af förmåner och fullgörande af skyldigheter, som i nästa § omförmälas, så beslöto Sockenmännen, att henne till barnmorska kalla och antaga, helst hon på det bästa gjort sig känd inom församlingen.

§ 2.
Barnmorskan antages i församlingens tjänst, emot erhållande af fria husrum,32 lass ved samt 11⁄2 kappe korn af såväl skatte- som oskattlagd rök1) inom kapell-församlingen i årlig lön. Då hennes biträde påkallas, skall hon kostnadsfritt skjutsas fram och tillbaka, samt njuta kostnadsfritt underhåll under vistandet på stället. För sitt biträde skall hon hafva särskild ersättning nämligen:

a) för förlossning, vare sig långsam eller hastig, naturlig eller konstig,
af en torpare eller fattig hemmansbrukare 0:75 rmt
af en vanlig hemmansägare 1:25 rmt
af en förmögen bonde eller ståndsperson 2:- rmt

b) då barnmorskans biträde påkallas, utan tillfälle av förlossning, skall hon i betalning erhålla:
1:o) för en åderlåtning eller sättande af blodiglar, minst 0:06 rmt
2:o) för ett lavement ell. Kathetrisering, minst 0:12 rmt
3:o) för iordningsställande af utfallen eller eljest ur sitt läge rubbad lifmoder minst 0:50 rmt
4:o) för uppsättande eller uttagande af moderring, minst 0:06 rmt
5:o) för vården af blodstörtning eller annan åkomma, utan förlossningsarbete,
skall barnmorskan hafva minst
0:37 rmt

Dessa arfvoden (1-5) äro bestämda för en torpare och fattig hemmansbrukare och beräknas dubbelt för alle andre.

1) rök (röök), ordlista Egerbladh, = gård, hushåll.

Däremot stadgas för barnmorskan följande viten, som skola afdragas af hennes årliga lön och tillfalla församlingens fattiga, nämligen:

a) Om hon, utan giltiga hinder, underlåter att vid bortgång från sitt hem
tillkännagifva hvar hon kan träffas: lika med fölossningsarfvodet.
b) Om hon, utan giltiga hinder, underlåter att på vederbörlig kallelse infinna sig.
Hos sjuk: dubbelt mot hvad hon genom sin inställelse kunnat enligt taxan förtjäna.
c) Om hon i otid öfvergifver barnsängskvinnan olovandes: lika med förlossnings-
arfvodet.
d) Om hon underlåter att till barnaföderska medhafva lavemensts-spruta med
krokigt rör och katheter: lika med halft förlossningsarfvode.
e) Barnmorskan vare skyldig att sig i kyrkbyn bosätta till innevånarnas betjenande
och ege ej rättighet att utom socknen sig begifva, med mindre hon därtill erhåller
vederbörligt tillstånd.

  Ut supra
In fidem
U. A. Sundelin
Kp. Pr. ”

Uno August Sundelin, född 1811-01-22 i Arjeplog, kapellpredikant och skolmäs-tare i Örträsk från 28 mars 1849 till maj 1861, därefter kyrkoherde i Stensele Källa: Familj 94 i Örträsk, Ossian Egerbladhs familjeregister.

Det kontrakt som samma dag upprättades med den blivande barnmorskan, utgjorde en ordagrann avskrift av det i protokollet intagna, och underskrevs å församlingens vägnar av: Anders Gust. Göransson (egenhändigt), König Efraim Larsson (egenhändigt), Olof Andersson Berglund (bomärke), Olof Andersson Hallberg (bomärke), Carl Fredrik Eriksson (bomärke), Anders Gust. Israelsson (bomärke).
 

Sedermera förband sig församlingen även att tillhandahålla barnmorskan, dels erforderliga instrument, dels bostad. Bostaden uppfördes på samma sätt som kyrkan och prästgården, genom att sockenmännen, var och en efter sin uppskattade förmåga, gjorde dagsverken och anskaffade material till byggnaden.

Reflexioner av en kyrkoherde, 100 år senare
Oskar Lundgren, kyrkoherde i Örträsk 1944 - 1960, gör följande reflexioner:
” Vid betraktandet av kontraktets utformning, lägger man märke till bl.a.:
  1. Det ansvar för barnsängskvinnornas vård och den detaljerade sakkunskap ifråga om barnmorskans arbete, som kommer till uttryck.
  2. Den vilja till social rättvisa, som kommer till uttryck vid debiteringen av det arvode, som olika personer skulle erlägga.
  3. Tron på, att genom dylika detaljföreskrifter och hotelser om vitesstraff kunna förmå människor att göra sin plikt, samt att med dylika viten skaffa medel till underhåll av de fattiga.
Mycket har förändrats på 100 år.”

Greta-Stina blev 80 år
I Örträsks kommunalstämmas protokoll av den 25 oktober 1914, § 1. avseende budget för år 1915, är 200 kronor avsatta för pension till ”f. barnmorskan M. C. Hedin”, men i budgeten för år 1916, från stämman 31 oktober 1915, finns den posten inte med, varför man kan dra slutsatsen att hon avlidit under år 1915, 80 år gammal.

Ö rträsk i november 2005
Margot Ericson
Margareta Dahlgren

Källor:
Lundgren, Oskar i Tidskriften ”Västerbotten” 1950 - 1951 och 1985
Egerbladh, Ossian ”Örträsk. Utgångspunkt för kolonisationen av Lycksele Lappmarks västra och mellersta delar.”
Edvall, Karin ”De bortglömdas skuggor.”
Eriksson, Per Erik ”Örträsk familjeregister”, del 2
Betr. Uno August Sundelin; uppgifter via internet.


 
Copyright © 2001 - 2006 Västerbottens Museum AB, All rights reserved.