Hilding Olsson, optimist i Lappmarken

Historien om Hilding Olsson liknar det som brukar kallas ”den amerikanska drömmen”. En människa kan börja med två tomma händer och sluta som miljonär även i Lappland. Hilding Olsson flyttade faktiskt till Amerika en tid men kom hem igen eftersom han tyckte att amerikanerna var alltför hårda mot de nyanlända och fattiga invandrarna. Hilding kom i stället att bo och arbeta i sin hembygd. Ständigt prövade han nya företagsidéer och han blev en av de mest framgångsrika företagare som funnits i Lycksele.
Föräldrarna träffades vid de stora skogsavverkningarna som var kring storumanbyn Gunnarn i slutet på 1800-talet. Familjen bosatte sig i Åskilje, pappan arbetade med jordbruket och skogen som de flesta gjorde vid den tiden. Mamman hade många idéer om hur familjen kunde tjäna extra pengar. Exempelvis genom att tillverka linnetyg och hjälpa folk med djuren när de skulle slaktas. Hilding var också redan som barn påhittlig och tog gärna olika arbeten för att tjäna en slant.
1924 när Hilding Olsson var 17 år fick han den idé som blev början till framgångarna som företagare. Han köpte en lastbil och började köra varor. Han var den första som hade en lastbil i inlandet. Hilding har berättat att bönderna blev mycket arga när han började ploga vägarna för biltrafik på vintern eftersom hästslädarna de körde fick svårare att ta sig fram. Det gick väldigt bra för Hilding under 20-talet och han skriver själv att han nog blev lite högmodig och trodde han kunde göra lyckan i Amerika. Han reste till Kanada 1929. Trots att Hilding hade pengar på banken måste han arbeta hårt på en farm som de andra nykomlingarna i landet eftersom han inte kunde engelska och kände inte heller till affärslivet i Amerika. Han behandlades som en slav ända tills hans arbetsgivare fick veta att han inte var utfattig som de andra arbetarna. Då blev han inbjuden i finrummet och fick god mat men han hade redan bestämt sig för att åka hem. Det blev en nyttig erfarenhet att åka till Amerika, ”för jag fick veta vad fattigdom och rikedom vill säga,” skriver Hilding.

Hilding Olssons annons i katalogen som trycktes upp till SM i skidor 1945.
Under 30-talets första år blev det betydligt svårare att vara företagare. Fler hade skaffat lastbil och det fanns färre jobb. Hilding försökte med allt från sågverk till att sälja radioapparater men det blev ofta förlustaffärer. Han hade köpt en större lastbil än de andra åkarna och hade körningar ända ned till Stockholm. Genom att ha turen att träffa personer som trodde på honom och hans affärsidéer fick han hjälp och hans företag kom så småningom på fötter.
En dag när han kom med sin lastbil utanför Gräsmyr hände en sak som skulle förändra Hilding Olssons liv. Han drog upp en övergiven bil som hade kört i diket och den bilen visade sig tillhöra en inspektör Gullers som var ombud för biltillverkaren Ford i Sverige. Genom att Hilding varit hjälpsam mot Gullers fick han erbjudande att börja sälja fordbilar i Lycksele. Detta hände 1935 och blev början till att Hilding Olsson blev känd som den mest framgångsrika bilhandlaren i Norrland. Eftersom det visade sig att Ford, särskilt lastbilarna, ofta gick sönder på de dåliga vägarna i lappmarken bytte Hilding Olsson bilmärke och började sälja Volvo istället.


Affärerna gick lysande och under krigsåren gjorde han en storsatsning som kom att bli mycket framgångsrik. Han byggde en stor bilverkstad mellan kyrkan och järnvägen och fick där ta hand om reparationerna av alla militärbilar som fanns här de åren. Det var den största lokal som fanns i Lycksele och därför hölls den stora festen där när Lycksele blev stad nyåret 1945.

Hilding Olssons bilaffär med verkstad och hyreshus på Bångvägen.

Efter krigets slut började en intensiv period där Hilding Olsson startade det som skulle bli hans slutliga och största företag. Bostadsbyggande och bostadsförvaltning. Lycksele växte och kraven på bostäder ökade med det högre välståndet. Hilding Olsson byggde nya hus men var ständigt i konflikt med stadens styrande politiker. De ville inte lämna byggnadslov och var allmänt skeptiska mot hans idéer. Politiken styrdes av åsikten att kommunen på inget sätt fick stödja en privatperson och påverka hans möjligheter att tjäna pengar.
Hilding ansåg att politikerna var tröga och oförmögna att se den unga stadens möjligheter att växa. Trots det byggde Hilding upp Olssons fastigheter som tillsammans med Franklins fastigheter är det största privata bostadsbolaget i Lycksele. När han blev gammal ägnade han stor tid åt att dokumentera sitt händelserika liv. Hans memoarer har titeln ”Optimist i Lappmarken”. Optimismen ansåg han själv vara nyckeln till framgång i livet. När hans företag var illa ute kom han alltid på något sätt att gå vidare och fortsätta med något nytt. På ålderns höst fick han också i någon mån upprättelse för att han stundtals handlat på annat sätt än kommunen styrande tyckt varit rätt. Och han utsågs till hedersmedborgare i Lycksele vid en ceremoni på nationaldagen den 6 juni 1996.

Örjan Holmberg, Vormsele

 
Copyright © 2001 - 2006 Västerbottens Museum AB, All rights reserved.