Ida Mossén - byns glädjeflicka?

Det är starka och fördömande ord om en kvinna vid sekelskiftet 1900. Men berättelserna om henne visar hur omständigheterna kunde få en ung kvinna att hamna på en mindre värderad plats i samhället. Ida Mossén var en mycket söt flicka med sitt ljusa, lockiga hår. Förmodligen hade hon någon sömnadskunnig i familjen, för hennes kläder var fina och "stadsmässiga". Det sägs att hon var "lite efter sig". Hennes förstånd kanske inte räckte till för att förstå vidden av att hon blev sexuellt utnyttjad av män.


Ida Mosséns blus
Ingen kan idag berätta hur det hela började, kanske tyckte hon det var roligt att hålla till i värdshuset och skratta tillsammans med karlarna? Eller var det någon som helt enkelt "hämtade" henne då och då? Vi vet bara enligt hörsägen att hon roade män i byn och genomresande, när de hade behov av "något grannt att titta på". Hon lurades att dansa för dem, kanske t o m uppträda? Vad tyckte Ida om detta? Vad tänkte hon? Förstod hon vad omvärlden ansåg?


Akvarell av Anette Petterson
När hon blivit äldre levde hon fortfarande delvis kvar i minnet av sitt tidigare liv. Naturligtvis var hon också för alltid kvar i rollen som "byns glädjeflicka", föraktad av många men inte av alla. Vi har ögonvittnen som berättar att hon på somrarna omkring 1930 ibland kom gående på vägen ut mot Sörstrand. I solen gick hon, med sitt vackra parasoll, en rosa blus med spets och en mörk kjol. Hon hälsade på hos Hammars familj. Där var hon välkommen. Barnen tyckte hon var så fin och "frökenaktig" med sin blus och sitt parasoll. Hon fick kaffe och pratade en stund. Vad pratade hon om? Hon hade minnen som hon beskrev som fina och värda att komma ihåg. Ida hade minsann träffat fina karlar och haft trevligt med dem och fått presenter. T o m "franska sjukan" (en könssjudom) som hon fått av någon, tyckte hon var fin. Hon sa ofta om ungdomen:

-Ja ungdomen nuförti´n, de e bara höghäla(högklackat) och högfäla(högfärdig) och öga i kara(ögon på karlarna).

Kanske som ett försvar, kanske bara ett försök till konversation. Vad vet vi?
Historien om Ida är tänkvärd på många sätt. Hur mådde hon? Vad var hennes innersta tankar? Vilka var det som satte henne i rollen som byns "glädjeflicka"? Det är bara en liten skärva av historien vi fått. Kan vi söka vidare i andra människoöden för att finna svaren?

Uppgiftslämnare:
Eva Molin, Åsele

Vet just du mer om Ida Mossén - hör av dig till Väserbottens museum! Vi vill gärna ha mer uppgifter om Ida.

 
Copyright © 2001 - 2006 Västerbottens Museum AB, All rights reserved.