Janne Mårtensson

Janne Mårtensson hade sina låtar efter sin fiolspelande far Mårten Jacobsson (1851-1917), Kvällträsk. Janne var jordbrukare vid sidan om sitt arbete som distriktstummare. På äldre dar var han verksam som jaktvårdspolis. Han ivrade för de gamla låtarna och deltog i de spelmansstämmor och spelmanstävlingar som f.o.m 1920-talet anordnades i syfte att hjälpa spelmansmusiken till fortlevnad.

Följande text och musikexempel är hämtade från en inspelning gjord den 4 maj 1954. (DAUM Bd 6:1-2)
Den här och fler låtar efter Janne Mårtensson finns med i "Slatta fra Västerbottn, 415 spelmanslåtar samlade och kommenterade av K Gunnar A Karlsson och Siw Burman" Utgiven av DAUM år 1987.

Tolvskillingspolska
Janne Mårtensson:

- Jaha, nu är’e’Tolvskillingspolska. De’är från de gamla bröllopen, då dom dansa’me’brud’n för pengar å supen. Å de’va’ju de’vanliga, att de’va’nå’n tolvskilling; å de som var rik’och förmögna kunde ge hela riksdalern, men eljest så var de’tolvskilling, å därför så kallas polskan för Tolvskillingspolskan. Å polskan skulle inte spelas fick icke spela mer än en repris för varje dans, för då blev’e’för långsamt för dom som vänta’på supen.



- Så var de’slut. Då fick brud’n lov å leda sin kamrat till, ja sin dansande kavaljer till bordet där glasena stog fyllda me’brännvin. Och så naturli’t hon skulle ha tolvskillingen å han skulle ha supen. Då var de’fråga’om en annan dans.


- De’var de’hela de’.

Detta är material hämtat från DAUM, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå.

 
Copyright © 2001 - 2006 Västerbottens Museum AB, All rights reserved.