Maria Bygdén

Maria Bygdén föddes år 1837 och levde hundra år. Hon var dotter till byskrädderskan Maja Stina Göransson. Maria gick i sin mors spår och blev skräddare. Det var framför allt vadmalsbyxor och kostymer hon sydde på beställning. Hon bodde i ett torp. Stugan och en ladugård lär hon ha byggt själv. Under vilka omständigheter är okänt. Maria arbetade hårt i hela sitt liv. Nästan allting gjorde hon själv. Det berättas att hon var så krokig i ryggen att det blev ett svårt handikapp. Dock hade hon ännu på 1920 - talet, då hon alltså var över åttio år, en ko i sommarfäboden på backen dit hon färdades morgon och kväll till fots från sin stuga ner till Lillån och sedan med roddbåt.
Maria var också karamellkokerska. Den konsten lärde hon ut till Mina Josefsson som gick i sömnadslära hos henne. Marias lilla stuga med skräddarbord var under hennes livstid hem för många. Johan Herman Kramer kom till henne år 1870, två år gammal och blev kvar i över tjugofem år, även sedan han gift sig och öppnat affär. Bland övriga kan nämnas Mina Josefsson, bagaren Calle Lundmark och hans fru och under den senare delen av Marias liv två äldre kvinnor, Maria Laestander och Josefina Eriksson.
Maria tjärn har fått sitt namn av Maria Bygdén.

Mina Josefsson

Mina Josefsson, mer känd som tant Mina, bodde på Sorseleholmen. Hon föddes i Stennäs, en ensamgård vid sjön Giltjaur. Som artonåring hade hon skadat benet vid skidåkning. Det dröjde hela fem år innan hon kom ner till Umeå lasarettet. Då hade olika komplikationer uppstått i benet och hon tvingades gå med på att amputera benet ovanför knät. Läkningen tog månader. Hon fick en protes: ett träben. Hon kom att kallas Mina klumpfot.
Mina hade innan skadan varit en mycket smärt och gladlynt flicka. Trots sitt handikapp behöll hon sitt goda humör livet igenom. Men det finns också vittnesmål om hennes barskhet.
Mina sökte utbildning till skräddare och fick denna hos en mäster i Stensele. Det var efter det hon kom till Maria Bygden i Sorsele. Hon blev kvar hos Maria, som också var sömnadskunnig, i femton år. De två skrädderskorna sydde i första herrkläder. När Mina var trettioåtta år lät hon bygga ett eget hus åt sig, nuvarande Fjällgatan 7 i Sorsele. Det var på 1920-talet. Josef Ahlenius var byggmästare och Minas släktingar hjälpte till. Sedan tog denna tant Mina sig an en rad mindre projekt och tog reda på alla tillfällen att tjäna en krona. Hon hade en liten kafé-rörelse och hon kokade karameller som hon sålde i strutar. En del av huset hyrde hon ut, bl.a. till Hagar och Valdemar Lind, som startat herrfrisering och till IOGT med Oskar Boström i spetsen. Hon tillverkade sängtäcken, "stoppetäcken", och hon pressade kostymer. Trots allt arbete hände det att hon inte klarade av alla utgifter, varpå landsfiskalen kom och klistrade utmätningslappar på en del möbler. Tant Mina fick då låna pengar av Helmer Johansson.
Jordfästning:
- I Filadelfiakyrkan i Sorsele jordfästes i Torsdags Fröken Mina Josefsson, Sorsele. Från Filadelfia församling nedlades en krans och utom blommor hade ett 75-tal hälsningar sänts till olika blomsterfonder. Filadelfiakören och en damkör sjöng ett par sånger. Officiant var pastor Gottfrid Ahlenius. Den bortgångnas minne hyllades i tal vid båren.
Det var även svårt att klara matkassan för Mina. En släkting, den gamla lärarinnan Ulrika Stenlund, ska en gång ha spritt julglädje genom att komma med en "mjukkaku" och en mugg risgryn.
En person som kunnat förmedla många uppgifter om tant Mina är Ruth Alenius. Hon blev moderlös vid fem års ålder och kom då till tant Mina som tog hand om henne, utan kostnad givetvis.
Någon pension fick inte Mina förrän i slutet av 1930 - talet och den var 10 kronor i månaden och betalades ut per kvartal. Hon dog år 1955, sjuttiiofyra år gammal.
Mina Josefsson var en person vars stolthet över att klara sig själv kanske verkar ha gått lite väl långt ibland. Men det har funnits ett släkte som aldrig kunnat be om hjälp eller ens yppa hur illa man hade det. Sorsele behövde sådana viljestarka människor.

Källa; Ågren; Kurt: Sorsele från kåtaplats till stationssamhälle (1996)

 
Copyright © 2001 - 2006 Västerbottens Museum AB, All rights reserved.