Sofia Magdalena Nilsdotter

Sofia Magdalena Nilsdotter, 1832 - 1922, från Olofsberg i Vindelns kommun var
dotter till den legendariske Stark-Nils-Petter.
Genom sitt resoluta sätt och sin styrka blev Sofia Magdalena en legend, precis som sin far.
Hon gifte sig första gången 1849 och fick fem barn. Under det stora nödåret 1868 dog flera av hennes närstående; hennes förste man Olof Nilsson Lundström, fadern Stark-Nils-Petter och modern. Sofia Magdalena var då havande med sonen Olof Reinhold.

Olof Lundström, Sofia Magdalenas förste man, och hans familj hade det fattigt under ”storsvagåren” på 1860-talet. Olof var, menar man, inte särskilt snäll mot svärfolket och de fick troligen svälta de sista åren av sitt liv. Maten ville inte räcka till, och de gamla försökte nog, medvetna om detta, äta så lite som möjligt. ”Man påstod att Olof Lundström, som sett dem tackla av, hade försett sig med virke till deras likkistor.”

En sjukdom lik tyfus härjade 1868 och skördade många offer bland de redan svaga. Den kom till Olofsberg. Den förste som dog var Olof Lundström. Dagen efter avled Stark-Nils-Petters hustru Anna-Maria och 15 dagar senare Stark-Nils-Petter själv. Ättlingar till denna släkt har skildrat Sofias färd med sin man och sina föräldrar i kistor som hon själv tillverkat. Hur hon med lastvagn färdades den knaggliga vägen till Degerfors by för att begrava dem. Hon fick ömsom köra med häst och ömsom ro.


Sofia Magdalena Nilsdotter med kistor.
Ill. Amanda Rathje
På den resan hade hon ytterligare en anförvant med sig, den ännu ofödda Olof Reinhold. Han föddes fyra månader senare, blev stor och stark och slutade sina dagar som bonde i Granö

Redan som ung getarflicka blev hon uppmärksammad. Tillsammans med en flicka från Mårdsele vallade hon kor vid Karlsro. Vid ett tillfälle hoppade en björn då fram på bergets sluttning och slog en av korna. Flickorna som suttit vid bäcken hoppade upp och med sina vallarespön i högsta hugg sprang de tjutande mot björnen. Denne gav sig därifrån och kon som var tagen av slaget repade sig efter en stund.

Länge skulle inte Sofia Magdalena vara kvar i änkeståndet. Hon var stark, men utan en karl i huset skulle det nog inte gå så länge. På gården hade det kommit en dräng som visade sig kunna det mesta i praktiskt handlag. Det blev giftermål. Hon gifte sig igen 1869 med Jacob Olofsson Ekman från Norsjö. Med denne man fick hon ytterligare fyra barn. Av barnaskaran levde sju barn till vuxen ålder.

Jacob Ekman var ingen jordbrukare, trots att han ovan omtalas som kunnig i det mesta av praktiska handlag. Han gjorde sig däremot känd som mekaniker och som naturdoktor. Förutom åderlåtning så hade han en ”giktmaskin” som alstrade ström. Sofia skötte i stället jordbruket med stor framgång. Hennes stora kraftprov finns än idag att skåda på Ekmans gårdsplan i Åmsele. Där finns den stora sten hon med egna krafter lyft upp ur jorden under nyodling. Det är många karlar som förgäves försökt lyfta denna sten...


Anna Evelina och älgkalven.
Ill. Amanda Rathje
Ett av Sofias barnbarn, Anna Evelina, följde i sin mormors fotspår och slog för egen kraft ihjäl en fjolårskalv som hon mötte ute på sjön och som försökte ta sig upp i båten. Anna Evelina drämde till älgen med en planka som låg i stäven. Anna Evelina och hennes man rodde in till land och stack djuret, tappade det på blod och dolde det i ett buskage. När de utfört dagens sysslor kom de tillbaka för att hämta älgen.
Uppgifter hämtade från:
Larsson, H: Nybyggaröden i gamla Degerfors socken.


DAUM i Umeå finns några rader av en gammal visa om Jacob Ekman kvar.
”Jacob Ekman den gode man
som alla såren läka kan.
Han läste för värken där den står
och lade plåster på den sjukes sår…”

På 1920 och – 30-talet förekom det giktmaskiner, som antingen kunde drivas med batterier eller drivas för hand. Vid användandet skulle den sjuke hålla i två stavar, som med sladdar var förbundna med maskinen. Den ström som alstrades gav upphov till stötar vilket ansågs vara bra mot all värk, men speciellt mot huvudvärk.

DAUM 3814 Grundsunda, allmänt.

 
Copyright © 2001 - 2006 Västerbottens Museum AB, All rights reserved.